Reumatologi Karolinska

Reumatologi Karolinska är det namn vi använder för att visa sammanhanget mellan vård, forskning och utbildning vid Reumatologkliniken på Karolinska Universitetsjukhuset och de Institutioner som bedriver forskning och utbildning inom reumatologi vid Karolinska Institutet.

Den grundläggande idén och strategin för arbetet inom Reumatologi Karolinska, är att skapa ett sammanhang mellan vården och patienternas behov, kunskapsbildningen i forskningen och kunskapsförmedlingen i undervisningen. En utmaning för alla universitetskliniker är att skapa en atmosfär där medarbetare som arbetar med de olika delarna kan bidra på lika villkor och har möjlighet att utveckla sina förmågor och kunskaper inom de ganska olika delar som tillsammans skapar en universitetsklinikmiljö. Genom att försöka skapa denna känsla av sammanhang där alla känner sig delaktiga och där möjlighet till många möten ges, tror vi att nya idéer föds, ny kunskap skapas och nya arbetssätt utvecklas där den nya kunskapen implementeras. Vårförhoppning är att vi på det sättet bidrar till att utveckla morgondagens reumatologi.

Härlig stämning i Laras trädgård när vi i somras firade de kollegor som fyllt eller fyller 40 år under 2015, nämligen Lara Dani, Ola Börjesson, Christina Stranger, Saedis Saevarsdottir och Karina Gheorghe.

Härlig stämning i Laras trädgård när vi i somras firade de kollegor som fyllt
eller fyller 40 år under 2015, nämligen Lara Dani, Ola Börjesson, Christina
Stranger, Saedis Saevarsdottir och Karina Gheorghe.

Reumatologin på Karolinska började utvecklas redan på 1930-talet i och med Nanna Svartz stora intresse för området. Nanna Svartz blev professor i internmedicin vid KI 1938 och under 20 år var hon den enda (och första) ordinarie kvinnliga professorn vid ett svenskt universitet. Hon var kvinnan bakom sulfasalazin, bedrev forskning kring antikroppar (Reumafaktorn) och var övertygad om att det vi idag kallar ”mikrobiomet” var avgörande för uppkomsten av artrit. Hon skulle varit lycklig att se dagens mikrobiomforskning växa fram. Under hennes tid var dock internmedicinen odelad utan specialkliniker.

Reumatologkliniken invigdes 1954 med Börje Olhagen som ledare och chef. Under Olhagens ledning bedrevs aktiv forskning, bland annat fortsatt forskning kring mikrobiomets betydelse för utveckling av de reumatiska inflammatoriska sjukdomarna, och den kliniska verksamheten utvecklades vidare. Under Ragnhild Gullbergs tid fram till tidigt 90-tal utvecklades den kliniska delen men forskningen var mindre aktiv.

En ny inriktning med fokus på både forskning och klinik kom då Lars Klareskog som professor och Bo Ringertz som klinikchef började på kliniken 1993. Genom Bosses och Lars målmedvetna arbete blev kliniken delaktig i den snabba utveckling av både terapi, diagnostik och tänkande som kom att prägla den internationella reumatologin de kommande 20 åren. Genom strategisk rekrytering av medarbetare till klinik och forskning och samarbeten inom Karolinska Institutet byggdes det vi idag kallar Reumatologi Karolinska. I och med sammanslagningen av Huddinge sjukhus och Karolinska sjukhuset 2004 sammanfogades de två reumatologklinikerna på respektive sjukhus och blev den stora klinik vi är idag. Kliniken leddes då av Johan Bratt och Ralph Nisell som i samarbete fogade samman delarna och skapade en gemensam klinik. Även forskningen i Huddinge, som under många år leddes av Ingäld Hafström, blev förstås ytterligare en viktig del i Reumatologi Karolinska. Sedan drygt 5 år leds kliniken av Ceclia Carlens.

Landets största reumatologklinik

Reumatologkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset är landets största reumatologklinik och har ett regionuppdrag som omfattar en ständigt växande befolkning i Stockholms läns landsting, idag ca 2,2 miljoner invånare. Genom ett samverkansavtal med Visby lasarett på Gotland ingår även Gotlands reumatologpatienter i klinikens högspecialiserade slutenvårdsuppdrag.

Kliniken är lokaliserad till både Huddinge och Solna. Under många år bedrevs också mottagningsverksamhet vid Södersjukhuset, men denna flyttades och integrerades med övrig verksamhet december 2012. På klinikens Solnasida finns Stockholms läns enda slutenvårdsavdelning inom reumatologi med 20 vårdplatser. Denna skapades hösten 2013 genom sammanslagning av våra två mindre avdelningar i Huddinge och Solna som ett led i förberedelserna inför ”Nya Karolinska”. Majoriteten av patienterna på vår slutenvårdsavdelning är mycket allvarligt sjuka i inflammatoriska systemsjukdomar och kräver sjukhusets alla resurser.

Nya Karolinska Solna. Foto: Dimitros Makrygiannakis

Nya Karolinska Solna. Foto: Dimitros Makrygiannakis

Öppenvården är indelad i dagvård och mottagningsverksamhet och verksamheten är något olika organiserad i Huddinge och Solna, men innehållet väsentligen detsamma. På dagvården finns teamet, bestående av läkare, sjuksköterska, undersköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator och vid behov dietist samlat. Här bedrivs avancerade utredningar och här ges merparten av läkemedelsinfusionerna, ca 8000 per år. Inom öppenvården finns också våra flöden för tidig artrit, tidig inflammatorisk ryggsjukdom, SLE, myosit, vaskulit, systemisk skleros och Sjögrens syndrom. Även ultraljudsverksamheten ryms inom öppenvården och blir en allt viktigare del i vår verksamhet. Vi följer idag ca 11 000 patienter inom vår öppenvårdsverksamhet. Andelen patienter från andra län ökar och vi tar också emot patienter från andra länder i samarbete med Stockholm Care.

karolinska

Personalkategori Totalt antal 178
Sjuksköterskor 61
Undersköterskor 28
Läkare 57
Administrativ personal/
medicinsk sekr
31

 

Sedan ungefär 4 år har vi organiserat verksamheten i tre övergripande patientflöden: artriter, som leds av specialistläkarchef Saedis Saevarsdottir, inflammatoriska systemsjukdomar, som leds av specialistläkarchef Agneta Zickert och spondylartritflödet som leds av ÖL Per Larsson. I uppdraget ingår att tillsammans med medarbetarna utveckla och förbättra våra patientflöden i alla dimensioner: vård, forskning, utbildning och utveckling. Detta arbetssätt passar nu väl in i Karolinskas övergripande strategi inför Nya Karolinska, att arbeta med och strukturera vården utifrån patientgrupper och arbete med ”värdebaserad vård”.

Ett exempel är vårt Reumatoid artritflöde, där vi arbetar ”end to end ”, både med patientens väg och forskningen parallellt. Från primärvård med pre RA fasen där vi arbetar i det landstingsövergripande ”4D artrit projektet” och bland annat utvecklat ”ontilederna.nu” (”4D”, D=diagnos, är ett samarbetsprojekt mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting för att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning och möjliggöra att ny kunskap skapas och snabbt kan omsättas i tidig diagnostik och behandling i vår tidiga artrit-verksamhet). I detta ingår bl.a. ultraljudsscreening som vi presenterade på Reumadagarna och som är en del i Karolinskas pilotprojekt i arbetet med värdebaserad vård. I denna fas fångar vi också upp patienter med ACPA-positiv ledvärk, men som ännu inte fått artriter och följer dessa i en särskild forskningsmottagning. Alla patienter erbjuds att lämna forskningsprover och delta i de kliniska prövningar som pågår på kliniken. I flödet ingår även screening för kardiovaskulära riskfaktorer och vår livsstilsmottagning LIVI som erbjuder stöd att förändra rök-, motion- och kostvanor. Tidig artritflödet sträcker sig till uppföljning 12 månader och därefter följs patienterna hos sin patientansvariga läkare.

Utbildning och undervisning

Utbildning är en viktig del i verksamheten och vi brukar ha mellan 16 och 18 ST-läkare med mål att fylla på med ca 3 nya varje år för att trygga återväxten utifrån den behovsanalys som vår regionala studierektor Bernhard Grewin förtjänstfullt tar fram. Bernhard är en oerhört uppskattad studierektor och en stor tillgång för kliniken. Ett stort antal randande ST-läkare från allmänmedicin och internmedicin gör också sina placeringar på kliniken och vi fick för något år sedan pris för bästa ”randningsklinik” från allmänmedicinarna.

Även undervisning av läkarstudenter är en central del i vår verksamhet, med mål att lära ut reumatologi och inspirera framtida kollegor till reumatologisk diagnostik och patientvård samt forskning inom reumatologi. Vi har verksamhetsförlagd undervisning i både Solna och Huddinge. Sammanlagt är det ca 200 läkarstudenter som deltar i kurser vid Reumatologkliniken varje år. Utbildningen är främst inriktad på att ge studenterna möjlighet att förbättra sin färdighet i att diagnostisera och handlägga reumatiska, inflammatoriska led- och systemsjukdomar. Stor tyngd läggs vid praktiska övningar som går ut på att lära studenterna ledinjektionstekniken samt att utföra ledstatus där specialutbildade patienters medverkan är särskilt uppskattad. I ett försök att optimera vår undervisning och säkerställa att studenterna bekantar sig med de vanligaste reumatiska sjukdomarna använder vi oss av virtuella patientfall i en elektronisk plattform. Våra insatser ledde till att Ioannis Parodis som har varit klinisk amanuens de senaste tre åren blev tilldelad Karolinska Institutets pedagogiska pris för bästa handledarinsats inom kursen Klinisk Medicin 2014.

Medarbetarna inom reumatologi Karolinska är många och vi är glada över att ha medarbetare med ursprung i många olika länder såväl inom kliniken som inom forskningen. Totalt är vi ca 300 medarbetare, ca 175 på kliniken och ett drygt 100-tal inom forskningen. En väldigt viktig strategi har varit att rekrytera duktiga medarbetare från alla delar av Stockholm, Sverige och världen och senaste åren har en rad medarbetare med klinisk reumatologisk specialitet från andra länder anslutit sig till oss, ofta med forskningsmöjligheterna som en av rekryteringsgrunderna.

Medarbetare på Forskningen

Vår forskning drivs i många olika och samarbetande forskningsgrupper, där strategin är att bygga upp en gemensam god vård och uppföljning av alla patienter i register, biobanker mm kopplade till vården, och att alla grupper kan använda denna unika resurs, – där vi i Sverige kan vara bäst i världen – för att stödja forskning inom både kliniska studier, kliniska prövningar mm, inom epidemiologin och inom den mer biologiska och molekylära forskningen. Forskning drivs ju av idéer hos enskilda individier, där det är samarbetet och utbytet av idéer lokalt, nationellt och internationellt som ger framstegen. En grundläggande strategi är också att allt ska ”hänga ihop” och att vården och patienterna hela tiden ska ha nytta av forskningsframstegen.

karolinskadiagram

Sammanhang mellan forskning och klinik vid Reumatologi Karolinska

Forskargrupper: Vi har c:a 15 olika forskargrupepr (nästan alla med egna anslag från Vetenskapsrådet) och de olika forskargrupperna är knutna till olika enheter som alla förenas inom ”Reumatologi Karolinska”. De fyra enheterna och de forskningsgrupper som finns inom den beskrivs (kortfattat) här:

– Enheten för Reumatologi (ledning professor Ingrid Lundberg) är den enhet som funnits längst och inom denna enhet samsas både kliniska och molekylära grupper, där de molekylära grupperna fr.a. arbetar vid Centrum för Molekylär Medicin (CMM), som ligger alldels bredvid klinikens Solnadel, och en grupp (Per-Johan Jakobssons), nyligen flyttade till en ”filial” vid det stora molekylära forskningscentret ”Science for Life Laboratories” som ligger ca 5 minuters gångväg fån kliniken och CMM. Forskningsgrupperna vid enheten är (representeras av forskningsgruppsledaren): Ingrid Lundberg (myosit), Iva Gunnarsson (SLE, särskilt SLE nefrit), Elisabet Svennungsson (SLE, särskilt forskning kring kardiovaskulära kompikationer), Per-Johan Jakobsson (biomarkörer och molekylära mekanismer vid artriter, SLE och myosit), Anca Catrina (studier av etiologi och molekylär patogenes vid artrit), Jon Lampa (smärta och neurologiska manifestationer vid olika reumatiska sjukdomar). Alla dessa främst med klinisk patientnära forskning, men alltid knutna också till laboratoriet. Mest vid laboratoriet (och CMM) finns: Helena Harris (molekylära mekanismer vid reumatisk sjukdom och särskilt vid juvenila artriter, Vivianne Malmström (adaptiv immunitet vid artriter, SLE, myosit och vaskulit), Leonid Padyukov (genetik), Karin Lundberg (adaptiv immunitet och autoantikrioppar). Nya gruppledare är Fredrik Wermeling and Caroline Grönvall som anslutit sig till oss med egna anslag efter tidigare forskning i USA. Därutöver finns vid enheten Lars Klareskog, som startade forskningen vid reumatologi Karolinska i sin nuvarande form 1993 och vid Huddinge Ingiäld Hafström som fortsätter arbetet kring Barfotkohorten.

– Enheten för klinisk terapiforskning (ClinTRID)(ledning professor Ronald van Vollenhoven) skapades 2011 med hjälp av ett stort anslag för klinisk forsning som gavs till enheten i samband med Ki:s 200-årsjubileum,. Denna enhet arbetar brett med klinisk terapiforskning inom flera inflammations-sjukdomar, men är främst fokuserat på reumatiska sjukdomar. En rad olika studier från kliniska prövningar, till observationella studier och biomarkörstudier bedrivs. Den viktigaste egna studien är Swefot där Ronald samordnar det nationella arbetet, och nu ocksp Nordstar som är ett nordiskt projekt kring olika strategier för tidig behandling vid artrit, också lett av Ronald:

– Enheten för experimentell reumatologi (ledning Marie Wahren-Herlenius): har också funnits i ca 5 år. Denna enhet fokuserar på molekylär förståelse av autoimmunitet med särskild inriktning på uppkomst och sjudomsmanifestationer vid Sjögrens syndrom och kongenitala hjärtblock. Medarbetare vid denna enhet samverkar mycket med en rad andra molekylära och kliniska forskare vid Reumatologi Karolinska och bidrar särskilt till att föra in en rad moderna tekniker och internationella samarbeten i den reumatologiska miljön

– Enheten för klinisk epidemiologi (ledning Johan Askling): Vid denna enhet bedrivs en rad studier av stort intersse för reumatologin, men Johan är, som enhetschef här, också ansvarig för klinisk peidemiologisk forksning kring andra sjukdomar. Forskningsgruppen kring reumatologisk epidemiologi består av drygt 10 personer och studerar både uppkomstmekanismer vid reumatiska sjukdomar från ett epidemiolositk perspektiv och effekter av sjukdom och behandling av sjukdom (”outcome research”). Också hälsoekonomiska studier är en viktig del av verksamheten. Mycket av enhetens forskning sker i samverkan med andra reumatologer i Sverige och internationellt, och en särskild kompetens finns inom registerforskning.

Våra vårdforskare är knutna till Institutionen för xx Christina Opava, professor i fysioterapi med forskning kring fysisk aktivitet vid RA, docent Helene Alexanderson, fysioterapeut med forskning kring träning vid myosit, lektor Elisabet Wehlin Henriksson, sjuksköterska som liksom disputerade sjuksköterskan Susanne Pettersson forskar på trötthet och smärta vid bl.a. SLE.

Vid sidan av dessa enheter finns också forskare vid LIME (Institutionen för Lärande, Informatik, Managment och Etik), där Staffan Lindblad och Sofia Ernestam och grupper knutna till dem och till svensk reumatologis kvalitetsregisetr (SRQ) är verksamma. (lite från Sofia).

Framtiden för reumatologin och våra patienter är ju mycket bättre än dagen och gårdagen, och oerhörda möjligheter finns framför oss att skapa och använda ny kunskap för att förstå, förebygga och behandla reumatiska sjukdomar. Vi hoppas kunna fortsätta att bidra till detta och vet att vi bäst kan göra så genom att bidra till bra kliniska nätverk i hela landet och genom att knyta samman denna goda vård med modern forskning med förankring både på KI och internationellt. Och så hoppas vi till slut att alla våra medarbetare skall tycka att det är fantastiskt att vara reumatologer hos oss, och att många nuvarande och framtida patienter skall kunna få del av den vård och den kunskap som vi kan erbjuda.

Cecilia Carlens, Lars Klareskog, Ingrid Lundberg och medarbetare