Reumatologkliniken Sörmland

Reumatologkliniken Sörmland år en självständig länsklinik med huvudsaklig verksamhet vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna. Upptagningsområdet är 270.000 innevånare. Kliniken har fem specialistläkartjänster, varav en tjänst är vakant. Reumatologspecialisterna utgörs av Birgir Arge, Björn Löfström, Srood Dilan – specialistkompetent 2009 – och Åke Thörner, som även är verksamhetschef.
Vi har två ST-läkare under utbildning.Malin Thorén beräknas bli färdig reumatolog under 2012 och Ioannis Parodis har rekryterats under hösten.Kristine Carlssonsom är överläkare och specialist i allmän internmedicin har under många år bedrivit reumatologisk verksamhet inom medicinklinikens ram i Nyköping. Sedan 2009 är Kristine halvtidsanställd av reumatologkliniken för kompletterande reumatologi-verksamhet lokalt med stöd från reumatologspecialisterna. Vår privatpraktiserande reumatolog – Kjell Huddenius – bedriver mottagning i Strängnäs sedan många år på halvtid.

enheten

3,7 reumasjuksköterskor är anställda för mottagning/dagvård i Eskilstuna samt 0,5 respektive 0,25 sjuksköterskeresurs är avsatt för mottagningarna i Nyköping och Katrineholm. Sedan många år har vi ett PAL/PAS system så att sjuksköterskorna ansvarar för en definierad patientgrupp knuten till en eller två patientansvariga läkare. De har även egna patientbesök för läkemedelsinformation och uppföljning samt sköter bokningarna för sin patientgrupp. Vi planerar även att starta sköterskebesök för uppföljning i kvalitetsregistret för utvalda patienter.

I Eskilstuna har vi 3,5 sjukgymnaster, 1,7 arbetsterapeuter och en kurator, i Nyköping 0,75 sjukgymnast och 0,75 arbetsterapeut och i Katrineholm 0,75 sjukgymnast och 0,5 arbetsterapeut. Paramedicinarna är organisatoriskt knutna till en länsgemensam basenhet med kontraktsavtal med reumatologkliniken. Våra slutna vårdplatser är samlokaliserade med ortopedkliniken och sjukhusets vårdplatsenhet ansvarar för vårdplatserna inklusive avdelningspersonalen enligt årligt avtal och tillförda budgetmedel.

gruipp

2009 omorganiserades verksamheten i länet radikalt med syftet att och säkerställa gemensam medicinsk praxis. Reumatologspecialistmottagning vid länets två mindre sjukhus i Nyköping och Katrineholm utökades till en dag varje vecka och samarbetar med de lokala paramedicinska reumateamen. Länsgemensam centraliserad remissgranskning och journalföring i BMS genomfördes då även i Nyköping, vilket inneburit att patientströmmarna har kunnat fördelas på ett optimalt sätt. Vi har därigenom kortat väntetiderna för nybesök och patienter har även kunnat växla mellan olika mottagningar inom länet när det behövts utan att byta läkare och med sammanhållen journalföring. I Nyköping kan vi även erbjuda vissa infusions-behandlingar på behandlingsavdelningen, vilket patienterna boende i området uppskattar. Den medicinska personalen ute i länet bjuds in för tjänstgöring, informationsmöten och utbildning i Eskilstuna en dag varje månad för att förbättra rutiner och kompetens. På länets alla tre mottagningar finns sedan flera år pekskärmsdatorer för egenregistrering av patienterna i PER före läkarbesöket.

I Eskilstuna har vi de senaste åren haft sex slutna vårdplatser samt inom mottagningens lokaler en dagvårdsavdelning, främst för rehabilitering, med 8-12 platser, som en av läkarna ansvarat för i perioder. I anslutning till avdelning och dagvård finns lokaler för paramedicinsk behandling och i källarplanet en bassängavdelning.

entre

Efter sommaren 2010 omstrukturerades dagvårdsverksamheten i Eskilstuna. Patienterna anmäls nu för dagvård i tre olika kategorier till dagvårdsunder-sköterskan. Alternativen utgörs av antingen tidig artrit-omhändertagande under samma dag, öppen dagvård för begränsade insatser under kortare tid eller för traditionell dagvård 2-3 dagar per vecka under fyra veckor. All inskrivning sker på måndagarna av patientansvarig läkare. På eftermiddagen har respektive läkare teamrond, då man planerar för dagvårdsperioden respektive tidig artrit-omhändertagandet tillsammans med paramedicinarna och sköterska. Dagvårdsavdelningen är öppen måndag till torsdag. På torsdagen är tid avsatt efter läkarmottagningen för ev. utskrivningar. Paramedicinska insatser kan även bedrivas på fredagarna, men avdelningen är då stängd. Vid den första utvärderingen under senhösten var omdömet övervägande positivt och endast mindre justeringar av rutinerna behövde genomföras. Patienterna var särskilt nöjda med att få behålla ”sin” läkare även under dagvårdsperioden. Måndagarna är utan planerad läkar-mottagning med tid för möten, röntgenrond och administration vilket läkarkollegorna har uppskattat. Paramedicinarna är också nöjda med nyordningen och anser att vi förbättrat vårt team omhändertagande.

Under våren 2011 kommer alla infusioner att flyttas till dagvård/mottagning och en av sjuksköterskorna ansvarar för de nya rutiner som krävs för omställningen.

I en situation med begränsade läkarresurser har vi även försökt hitta nya arbetssätt för den slutna vården för att ge mer utrymme för poliklinisk verksamhet. Vårdplatserna har stadigt minskat och kommer under 2011 gå ned till fem platser permanent. Under våren prövar vi att ha en avdelningsansvarig specialist under tvåveckorsperioder, inkluderande ansvaret för inneliggande konsulter, telefon-rådgivning och beredskapsjouren mellan 07-13 på lördagarna. Under dessa två veckor bedrivs dagvård och poliklinik endast i begränsad omfattning och ingen filialmottagning i länet. På torsdagarna före lunch har vi lagt en gemensam läkarrond där ST-läkaren drar patientfallen på avdelningen. Avsikten är att underlätta överrapporteringen, att ge hela läkargruppen regelbunden uppdatering av våra mer komplicerade inneliggande patienter och att ST-läkaren tränas presentera problemställningarna på ett strukturerat sätt.

Vi har ett gott samarbete med vårt regionsjukhus i Uppsala, där man har varit mycket aktiv att ordna utbildning för våra ST-läkare och arrangerat regionala utbildnings-dagar. Vi samarbetar i konkreta patientfall och remitterar även enstaka patienter dit som har behov av den breda kompetens som finns i Uppsala. I enstaka patientfall har vi även samarbetat med KS Solna/Huddinge.

Kliniken har aktivt deltagit i flera nationella och regionala multicenterstudier inkluderande TIRA 1 och 2, SWEFOT och EIRA liksom industridrivna läkemedelsprövningar. Därutöver har två av klinikens överläkare – Berit Sverdrup och Björn Löfström – under sin tjänstgöring kunnat bedriva doktorandarbete, som huvudsakligen finansierats med FoU-medel lokalt i länet. Berit disputerade 2007 och Björn 2009 vid Karolinska Institutet. Deras huvudhandledare var Lars Klareskog respektive Ingrid Lundberg.

I årets nationella ”öppna jämförelser” framgick att våra behandlingsresultat 2007-2009 var de bästa i landet. Resultaten i årets nationella patientenkät var också mycket tillfredsställande. Detta trots att har vi halkat efter andra län vad gäller andelen patienter behandlade med biologiska läkemedel. Det kan tala för att höga läkemedelskostnader inte automatiskt leder till bättre resultat. Tät initial medicinsk kontroll, strukturerad uppföljning i kvalitetsregistret liksom omvårdnad och coachning av teamet tror vi också är viktiga faktorer. Socialstyrelsens nationella riktlinjer tillsammans med vår nu genomförda omorganisation med nya mål för behandlingen kommer dock med säkerhet att leda till en ökning av kostnaderna för läkemedel även i vårt län upp till nationell standardnivå.

Vår största utmaning är trots allt att säkra för framtiden . Det behövs en gemensam ansträngning som leder till att hela Sveriges befolkning, även de som bor utanför storstäderna och universitetsorterna, får tillgång till kompetenta reumatolog-specialister och gott reumatologiskt omhändertagande. Vi har nu bildat en länsreumatologchefsgrupp inom SRF som träffats vid några tillfällen och som kommer att bidra med förslag för att främja en jämlik försörjning av specialistkompetens i landet.

Klinikens kick-off dagar på det anrika Rockelstad slott vid Båvens strand i natursköna Sörmland efter sommaren med deltagande av alla femtiotalet medlemmarna i reumateamen i länet hade temat hälsofrämjande reumatologi och alla har under hösten fått lära sig att använda motiverande samtal – MI. Målet sattes att teamet genom att även coacha till livsstilsförändringar uppnår en bättre hälsa för patienterna än de hade före insjuknandet.

Att man kan drista sig till att formulera det målet är en verklig resa för oss som varit verksamma reumatologer sedan -80-talet när målet väsentligen var att lindra symtomen, under -90-talet när målet var att bromsa sjukdomsaktiviteten och under -00-talet när målet varit remission!

Åke Thörner
Reumatologkliniken Sörmland
Mars 2011