Levnadsvaneprojektets årsrapport 2016

Bättre vård vid kroniska sjukdomar - en modell för interprofessionellt och patientinkluderande levnadsvanesamarbete inom reumatisk vård - 2016

Bakgrund
Reumatologsektionen har inom ramen för Svenska Läkaresällskapets (SLS) levnadsvaneprojekt 2012-2014 sammanställt faktaunderlag till Sveriges reumatologer avseende levnadsvanornas betydelse specifikt för de reumatiska sjukdomarna. Under 2015 påbörjades ett nytt levnadsvaneprojekt, denna gång av en tvärprofessionell grupp med uppgift att utforma en modell för att underlätta ett strukturerat arbete med levnadsvanor inom reumatologin i Sverige, se årsrapport 2015. Projektet är finansierat via SLS och medsökande professionsorganisationer; Dietisternas Riksförbund, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter och Svensk sjuksköterskeförening inom ramen för Socialstyrelsens satsning på ”Bättre vård vid kroniska sjukdomar”. Modellen är tänkt att vara generisk i så motto att den efter specialitetsspecifik modifikation ska kunna gå att använda inom flertalet andra specialiteter såsom diabetesvård, KOL-vård etc. Under 2016 har arbetet med framtagandet av modellen fortskridit och resulterat i ett konkret förslag med ett antal bärande dokument.

2016 års rapport i sammanfattning:

Syfte
Utforma en praktiskt användbar modell för att underlätta och förbättra arbetet med levnadsvanor inom reumatologi, skapa ett tydligare arbetsflöde för all vårdpersonal utgående från patientens behov och önskemål samt bidra till en mer nationellt jämlik vård kring ohälsosamma levnadsvanor.
När en ohälsosam levnadsvana väl uppmärksammats, av patienten själv eller av medarbetare i vården utifrån rådande vårdsituation eller verksamhetens rutiner bör uppmärksammandet åtföljas av råd och stöd. För detta behöver medarbetarna en adekvat grundkunskap om levnadsvanor kompletterad med kunskap om levnadsvanornas betydelse för uppkomst, förlopp och prognos specifikt för de reumatiska sjukdomarna. Modellen inkluderar därför både struktur och innehåll för sådan kunskapsöverföring till medarbetarna.

Målgrupp
Samtliga medarbetare inom reumatologi i Sverige i samarbete med patientrepresentanter.

Aktiviteter
Projektgruppen för LiR (Levnadsvanearbete inom Reumatologi) bestående av aktuella professionsrepresentanter med kompetens inom såväl reumatologi, levnadsvanor/levnadsvanearbete som forskning utförde ett omfattande bakgrundsarbete under 2015. Se tidigare rapport avseende webbenkät, omvärldsspaning och workshop. Med hjälp av det som framkom under bakgrundsarbetet och utifrån gruppens egna kunskaper och erfarenheter identifierades viktiga hörnstenar i en preliminär modell för levnadsvanearbete. Under 2016 fokuserades arbetet på att konkretisera modellen och dess komponenter. Arbetsgruppen utvidgades för att inkludera patientrepresentanter samt för att få en geografisk representation från söder till norr (se förteckning nedan). Under fysiska arbetsmöten och mellanliggande telefonmöten har arbetet med bärande dokument (se nedan) genomförts. Produktion av undervisningsfilmer med fokus på levnadsvanornas betydelse vid reumatisk sjukdom pågår och kommer att redigeras/färdigställas i början av 2017. Förberedelser för arbetet med nationell spridning av modellen har gjorts för att underlätta det praktiska implementeringsarbetet som planeras pågå under 2017. Under de Nationella Reumadagarna i Umeå i september 2016 presenterades den framtagna modellen under poster session. Dessutom har diskussioner inom professionsorganisationerna och med patientrepresentanter förts. För att vinna legitimitet har modellen presenterats för och godkänts av MoRR-gruppen (arbetsgruppen för Modern Reuma Rehabilitering inom SRF) och kommer också att föredragas på möte för landets verksamhetsföreträdare inom reumatologi 170126

Resultat
Modellen för implementering av interprofessionellt och patientinkluderande levnadsvanesamarbete inom reumatologi har färdigställts. För schematisk överblick av modellen, se levnadsvanearbete – modellens flöde

LiR-modellen bygger på följande hörnstenar;

I. En kompetenskarta i A3 poster-format har utformats av LiR-gruppen, att sätta på väggen på t.ex. vårdexpeditioner. På kartan finns evidensbaserad information om levnadsvanorna, webbadresser och telefonnummer för ytterligare information och kontaktuppgifter för nationellt stöd i förändringsarbetet. På den finns också en tom ruta vi kallar ”lokala rutan”. I den är det tänkt att den lokalt levnadsvaneansvariga ska fylla i lokala adresser, telefonnummer etc dit man lokalt kan lotsa patienter som behöver stöd i förändringsarbetet. Kompetenskartan ska ses som ett hjälpmedel för att ge rådgivning eller för att hänvisa patienter vidare till rätt instans i den lokala hälso- och sjukvården. Se Kompetenskarta för levnadsvanearbete inom reumatologi.

II. En lokalt levnadsvaneansvarig på respektive enhet utsedd av den egna verksamheten baserat på intresse och kompetens oberoende av professionstillhörighet. Se Funktionsbeskrivning – lokalt levnadsvaneansvarig. LiR-gruppen kommer bistå med back-up till verksamheternas lokalt levnadsvaneansvariga.

III. Ämnesspecifik utbildning om levnadsvanor för alla medarbetare i tillägg till den generella som redan finns i flera regioner. När bakgrundsarbetet gjordes, identifierades ett flertal bra utbildningsprogram som ger allmän kunskap kring levnadsvanor/levnadsvanearbete, dock saknas en samlad utbildning om levnadsvanornas betydelse för insjuknande, prognos, behandlingssvar och samsjuklighet vid reumatisk sjukdom. Därför har LiR-gruppen producerat ett sådant utbildningsmaterial. Den generella och den reumaspecifika levnadsvaneutbildningen är tillsammans tänkta att resultera i ett formaliserat ”Levnadsvanekörkort”. Se Levnadsvanekörkort inom reumatologi.

Förteckning över LiR-projektgruppens medlemmar:

Ann-Marie Calander
Projektledare, överläkare reumatologi, med. dr
Ledamot Kommittén för prevention, Svenska Läkaresällskapet
Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Alexandra Roth
Leg. dietist med inriktning reumatologi
Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Björn Sundström
Forskare, kostvetare, sjukgymnast, med. dr
Norrlands Universitetssjukhus

Caroline Liljegren
Patientrepresentant, ordförande Reumatikerföreningen Stockholm

Emma Swärdh
Universitetsadjunkt, fysioterapeut, med. dr
Karolinska Institutet

Maria Nylander
Patientrepresentant, forskningspartner, sjuksköterska
FoU Spenshult

Mathilda Björk
Bitr. professor, verksamhetsutvecklare, arbetsterapeut, docent
Region Östergötland och Linköpings universitet

Nina Brodin
Universitetsadjunkt, fysioterapeut, med. dr
Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus

Susanne Pettersson
Universitetssjuksköterska, med. dr
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet