Facit till UR vardagen 1 – 2013

Efter att systemisk vaskulit och infektion uteslutits återstår läkemedelsutlöst leukocytoklastisk vaskulit som den mest sannolika diagnosen vilket senare bekräftas av hudbiopsi. Rituximabinducerad leukocytoklastisk vaskulit är en mycket ovanlig biverkan med endast få rapporterade fall i litteraturen. Patienten förbättras snabbt efter insättning av perorala steroider. En vecka senare har hudutslagen nästan helt försvunnit.

Patofysiologin är kontroversiell. En tänkbar förklaring är produktion av anti-rituximab-antikroppar, men tiden mellan den första infusionen och debuten av vaskuliten uppvisar stor variation i de patientfall som publicerats vilket försvagar denna hypotes. Det är viktigt att utesluta andra möjliga orsaker, som till exempel andra läkemedel, autoimmuna sjukdomar och infektioner.

Då återbehandling med rituximab inte tycks vara ett aktuellt alternativ kommer man i en snar framtid konfronteras med frågan vilken terapi som kan vara lämplig. Förutsatt att artritsjukdomen svarat väl på rituximab skulle ett försök med ofatumumab kunna övervägas. Ofatumumab är en human anti-CD20 monoklonal antikropp.

För dig som vill läsa vidare:
Min Joo Kim et al. Rituximab-induced vasculitis: A case report and review of the medical published work. The Journal of dermatology [0385-2407] Kim år:2009 vol.:36 nummer:5 sid:284

Katerina Chatzidionysiou