Reumatologisektionen vid Ängelholms sjukhus • mars 2018

Ängelholms sjukhus, grundat 1870, är beläget centralt i staden. Sjukhuset är en del av Skånevård Sund, som är en av Region Skånes fyra hälso- och sjukvårdsförvaltningar. Dit hör också sjukhusen i Helsingborg, Landskrona och Trelleborg samt primärvården i västra Skåne, flyktinghälsan och psykiatrin. Det har funnits reumatologisk verksamhet i Ängelholm sedan senare delen av 1970-talet. Vi besökte nu i januari 2018 den reumatologiska sektionen vid Medicinkliniken, och hade då tillfälle att tala med de tre läkarna och några av de andra medarbetarna.

Göran Karlsson är sektionsöverläkare:
– Här i Ängelholm har det funnits reumatologisk verksamhet länge. Jag kom från Karolinska till reumatologkliniken i Helsingborg 1999. Vid den tiden var medicinklinikerna i Helsingborg och i Ängelholm organiserade som en gemensam klinik. Vi reumatologer i Helsingborg pendlade till Ängelholm, men det fanns, sedan 90-talet tror jag, en fast reumatolog, Bo Holmgren. Klinikerna delades sedan, och efter det har det mestadels funnits en reumatolog här på plats. Från 2000 efterträddes Bo Holmgren av Astrid Schröder. Hela tiden har reumatologin varit en sektion inom medicinkliniken, och så är det fortfarande. Bo Holmgren var till stor del också engagerad inom medicinklinikens verksamhet med ansvar för vårdplatser och allmän internmedicinska patienter. Reumatologin var en del av hans arbete. Astrid Schröder tjänstgjorde däremot helt som reumatolog.

Den reumatologiska verksamheten tillhör i dag Hälsostaden, ett särskilt sjukvårdsområde som delvis ligger utanför Region Skåne som ett slags dotterbolag. Det började som ett pilotprojekt 2013 och drivs gemensamt av Region Skåne och Ängelholms kommun. Delar av medicinkliniken tillhör Hälsostaden, medan andra tillhör sjukvårdsområde Sund inom Region Skåne.
– Att ingå i Hälsostaden är på ett sätt bra, säger Göran Karlsson, eftersom det innebär att vår verksamhet är litet mer självständig och i någon mån är det öppet för egna idéer när det gäller att organisera verksamheten. Många tycker att det är positivt.

Personal vid Reumatologimottagningen i Ängelholm. Från vänster: Anna Thorell, sjukgymnast, Karin Ekström, sköterska, Eva Lindelöw, randande ST, Johanna Norlin, sköterska, Torvald Berg, reumatolog, Ingrid Haraldsson, arbetsterapeut, Annika Svensson, sekreterare, Göran Karlsson, reumatolog, sektionsöverläkare, Fabrina Sadiq, ST reumatologi. Foto: Bengt Lindell.

Stabil bemanning
– Läkarbemanningen består av två överläkare, Torvald Berg och jag, och vår ST-läkare Fabrina Sadiq, som kom hit i november 2016.
– Jag har varit här i 7 år, berättar Göran Karlsson. Dessförinnan arbetade jag i Helsingborg i 7 år och på Spenshult i 2½ år. Ursprungligen kom jag från Karolinska, där jag jobbade på 90-talet. Jag började min reumatologbana i Karlstad hos de utmärkta reumatologerna Jon Lien och Jan Castenhag. Här i Ängelholm tjänstgör jag på halvtid, och resten av tiden i Bodö i Norge.

Överläkare Torvald Berg tjänstgör 100%:
– Jag har en bakgrund från Spenshults reumatikersjukhus, där jag var i 24 år. Här i Ängelholm har jag varit sedan 3½ år tillbaka.

Fabrina Sadiq har nu varit i Ängelholm som ST-läkare i reumatologi i 15 månader:
– Mitt första jobb som läkare efter examen var i Vasa i Finland. Jag kommer från Frankrike och gjorde min medicinska grundutbildning i Rumänien. Inför arbetet i Vasa gick jag en intensivutbildning i svenska språket i Stockholm. Vasa är ju tvåspråkigt, och ibland fick jag där ta till tolkhjälp vid möte med finsktalande patienter.

Reumatologisektionen, liksom en del andra mottagningar, har precis flyttat till nya lokaler i en nyrenoverad del av sjukhuset. Flytten skedde i oktober 2017. Medarbetarna är mycket nöjda med de nya lokalerna, som är rymliga, väl disponerade och ljust inbjudande.

Göran Karlsson berättar vidare:
– Det finns två reumatologiska sjuksköterskor på heltid och 1,6 undersköterskor, som är gemensamma för denna mottagningsenhet, som omfattar reumatologi, neurologi och gastroenterologi. Vi har ett reumateam, där det ingår en läkarsekreterare, en sjukgymnast, en arbetsterapeut, en kurator som arbetar dels för oss och dels med en del annan verksamhet och en dietist som tillhör medicinkliniken, men som är knuten till vårt team.
– Vi tycker att vi tillsammans är ett väldigt välfungerande team, som på ett verkligt sätt arbetar tillsammans. Vi har behandlingskonferenser där vi träffas kring patienter och vi har temamöten en gång i månaden, där alla är samlade och där vi diskuterar driftssaker, utveckling  och organisation. Där bedriver vi också utbildning. Vi har verkligen bemödat oss om att det skall vara ett levande team kring patienterna. På sina håll finns kanske en tendens att teamarbete försvagas i och med att vi har fått effektivare medicinsk behandling inklusive de biologiska, men här har vi starkt inriktat oss på att behålla teamets roll och det tycker vi att vi har lyckats med.
Rehabiliterande behandling ger vi genom vår arbeteterapeut och vår sjukgymnast. Det finns varmbassäng på sjukhuset.
Röntgenrond har vi en timme varje torsdag eftermiddag. Oftast går det till så att vi anmäler de patienter som skall tas upp för diskussion med röntgenläkare på denna rond. Detta arbetssätt fungerar alldeles utmärkt och det har blivit ett bra samarbete.

Torvald Berg, Fabrina Sadiq och Göran Karlsson.
Foto: Bengt Lindell.

Rent poliklinisk verksamhet
– Vi har den här polikliniken, där vi följer alla typer av diagnoser inom reumatologin, men vi har ingen planerad sluten vård. Det händer ju att våra patienter kommer in via akutmottagningen för olika saker och kan behöva inläggning. Ibland kan det komma någon nydebuterad reumatologisk patient, som hamnar på en medicinsk avdelning. Då sköter vi dessa patienter på konsultbasis. Vi brukar inte från vår sida lägga in patienter där. När vi någon gång har exempelvis en patient med vaskulit eller annat tillstånd, som är i behov av reumatologisk slutenvård, så remitteras den patienten till Lund.
– Det finns en dagavdelning, gemensam för neurologi, gastroenterologi och reumatologi, där vi ger infusioner och behandlingar över dagen. Där har vi våra öronmärkta reumasköterskor som svarar för våra patienter, liksom det finns gastro- och neurosköterskor.
– Vårt upptagningsområde omfattar c:a 90 000 invånare. År 2017 hade vi 1944 patientbesök till läkare, varav 300 nybesök. Övriga var återbesök och där ingår också injektionsbesök. Vår sköterska hade under året 90 besök för information om läkemedel, uppstart av behandling och annat. På dagavdelningen är det mest infusioner av läkemedel. Vi har just nu 32 patienter som står på behandling med infliximab och 16 på rituximab. Totalt är det 274 patienter som står på biologisk behandling.
– Vad gäller väntetider följer vi i dag vårdgarantin. Vi klarar alltså att se nya patienter inom 90 dagar. Vi har nu inte heller några väntetider för återbesök, utan håller de avsedda återbesökstiderna. Hur har vi lyckats med det? Jo, vi har haft en systematisk inriktning, Torvald och jag, under de senaste tre åren, att renodla mottagningen. Vi gick igenom våra mottagningspatienter och övervägde varje ny patient som kom: ”Behöver denna patient i fortsättningen följas här?” Principen var att de patienter som vi skulle följa upp här skulle ha inflammatorisk-reumatisk sjukdom och behov av DMARD. Andra patienter remitterade vi ut  och avslutade. Vi tittade också på om det fanns rutinmässiga planerade återbesök som kanske inte är nödvändiga, och sökte bedöma vad som var behövliga intervall för återbesöken. För en patient som varit stabil på en välfungerande behandling i flera år kanske det kunde räcka med ett läkarbesök per år eller rentav med 1½ års mellanrum. Det skulle förstås alltid finnas möjlighet att ringa vid oväntade problem. Genom det arbetet har vi lyckats med att få bort köerna.
– Så fick vi möjlighet att anställa en ST-läkare. Det har man aldrig haft här förut. Det hade varit svårt att rekrytera specialister till denna lilla enhet, kanske för att man förväntade sig att det skulle vara en stor arbetsbelastning. Därför ville vi välja strategin att utbilda en egen ST-läkare. Det utlystes och det var flera sökande. Så anställdes Fabrina. Hon har snabbt vuxit in i arbetet och är väldigt produktiv. Det hjälpte också till att arbeta bort köerna.

Göran Karlsson vill också gärna framhålla att man har mött positiv inställning och gott stöd från klinikledningen:
– Vi fick också stöd till att få anställa vår ST-läkare, som har en ren reumatologisk ST-tjänst och inte kommer att bli internmedicinare. Detta till skillnad från ST-tjänster i medicinska grenspecialiteter vid medicinkliniken.

Kapacitet som motsvarar behovet
– Med den bemanning och det arbetssätt, som vi nu har, klarar vi att motsvara behovet av reumatologisk vård utan väntetider. Och dessutom har vi många kolleger i primärvården och bland blivande internmedicinare som vill komma hit för randutbildning. Nästan hela tiden har vi en sådan randutbildare. De brukar tjänstgöra 3 eller 4 veckor hos oss.  Vi har fått till ett bra teamarbete. Det gör att folk trivs och det bidrar till att arbetet fungerar bra.
Vi diskuterar relationer och samarbete med andra verksamheter och specialiteter
– Kontakterna med primärvården är huvudsakligen att de remitterar till oss, säger Göran Karlsson. Via har inte haft några systematiska möten eller utbildningar. Vi får i genomsnitt 10-15 remisser i veckan eller omkring 400 per år och vi gallrar noggrant. Vi läser remisserna, och tycker vi att det är patienter som inte vi behöver se, utan som kan tas omhand i primärvården, skriver vi svar med konkreta råd: ”gör så och så, det är som vi skulle göra”. Det betyder att vi har ett ganska strikt galler för inkommande fall. Det är nog 15-20 % av remisserna som avvisas på det sättet.

Torvald Berg tillägger:
– För ett par år sedan gick vi ut med en liten skrivelse till distriktsläkarna. Vi hade då under en period tyckt att kvaliteten på remisserna kanske inte var så jättehög. Vi informerade om att det ständigt finns en doktor som går med en jourtelefon och som man kan ringa och diskutera om hur man skall göra med en patient. Vi gjorde då också ett minikompendium på 3-4 sidor som remisstöd – vad man skall tänka på innan man skriver remiss med frågeställning om RA, psoriasisartrit, SLE, och så vidare”. Effekten av det var framför allt att vi fick flera telefonsamtal. Det tycker jag är bra, för det är ganska mycket som man kan lösa med en telefonkontakt.

Angående kontakterna inom sjukhuset fortsätter Göran Karlsson:
– Detta sjukhus är ”lättarbetat” Det finns en tradition av lätta och konstruktiva samarbeten över specialitetsgränserna. Vi har mycket kontakter med lungmedicinarna, öron-näsa-hals och så vidare. Reumakirurgi, handkirurgi och ortopedi har vi också tillgång till här på sjukhuset. Det är ganska få patienter som behöver remitteras till universitetssjukhus.
De tre är eniga om att de lätta kommunikationerna är en fördel med ett mindre sjukhus Det är små avstånd, och det är alltid lätt att få tag i t. ex. en gastroenterolog, en neurolog eller en lungmedicinare när det behövs – de finns en bit bort i korridoren bara och ofta kan man klara ut frågor utan en massa formalia.

Läkarna och de övriga medarbetarna vid Reumatologimottagningen i Ängelholm är stolta över att berätta om sin effektiva verksamhet med korta väntetider, nöjda patienter och en positiv anda hos medarbetarna. Personalsituationen är stabil och man räknar med att grunden är säkrad till en fortsatt trygg utveckling.

Ängelholms sjukhus. Foto: Bengt Lindell.

 

 

Bengt Lindell

januari 2018