Addendum
Översiktslitteratur, innehållande historiska fakta och händelser med anknytning till reumatologins historia
Skönlitteratur och Medicin – en kortfattad introduktion och ett utkast till litterär kanon
Skönlitterär text som berör – hur påverkar den oss och kan den utnyttjas didaktiskt och terapeutiskt? Det är frågor som livligt diskuterats under de senaste decennierna. Termer som biblioterapi och litteraturterapi har använts för lindrande/tröstande läsning. Inger Eriksson, verksam som diakon, ger tänkvärda exempel i sitt kapitel: Meningsskapande poesiläsning när livet är utsatt (6). Psykiatern Arne Edsbagge har liknande erfarenheter från sitt arbete (5). Skönlitteratur kan både berika och verka terapeutiskt. Region Skåne har just nu slutfört ett pilotprojekt kallat Kultur på recept. Långtidssjukskrivna av olika kategorier har ordinerats olika kulturaktiviteter bl.a. besök på bibliotek och läsning av skönlitteratur, vilket underlättat det pågående rehabiliteringsarbetet.
Skönlitterära texter kan också ge ökad livskunskap, vilket diskuterades vid ett tvärvetenskapligt symposium i Borås september 2008 (1). I detta deltog litteraturvetare, medicinare, psykologer och representanter för vårdvetenskap samt biblioteks- och informationsvetenskap. Inom Humanistisk Medicin diskuteras förutsättningarna för att vinna/tillägna sig erfarenhetskunskap, som innehåller annat än den evidensbaserade. ”I internationella akademiska sammanhang har interaktionen och integrationen mellan medicin och humaniora den numera allmänt vedertagna benämningen Medical Humanities”(10). Detta område består av tre delar (3): 1. Arts in Health, där konstformens terapeutiska användning står i centrum, 2. Humaniora i läkarutbildningen, 3. Akademisk förankring och utveckling av ämnesområdet.
På symposiet i Borås refererade flera talare till Martha Nussbaum, filosof och professor i rättsetik, som hävdar att litteraturläsning ger den typ av kunskapserfarenhet och personlighetsutveckling som Aristoteles benämnde fronesis, dvs praktisk kunskap/klokhet och personlig handlingskunskap. De flesta lärosäten anordnar numera kurser i skönlitteratur för medicinare och naturvetare. Effekterna av detta har diskuterats i en nyligen framlagd doktorsavhandling av Rolf Ahlzén, läkare och ekofilosof (2). En av pionjärerna i Skandinavien, när det gäller sådan undervisning av läkarstuderande, är Merete Mazzarella, professor em. i nordisk litteratur vid Helsingfors universitet (10). Hon har sedan 2000-talets början arrangerat kurser för blivande läkare och funnit att läsande av skönlitteratur och eget skrivande ger fördjupad livskunskap och ”breddar perspektiven som läkare” (7-9). Anders Palm, professor i litteraturvetenskap i Lund, har liknande åsikter. Litteraturläsning ger ökad människokunskap och livserfarenhet genom att ge läsaren ”erfarenheter utöver det självupplevda”(10). ”Litteraturen är en lärare”(10). Högskolan i Kristianstad har exempelvis sedan några år infört moment i såväl folkhälsoutbildning som sjuksköterskeutbildning, som kallas Bildningsresa. Benämningen är inspirerad av Leif Alsheimers bok (11). Studenterna väljer bland anvisad skönlitteratur med uppgift att sedan kommentera och reflektera utifrån vissa områden ex. etik, genusperspektiv, livsstilsfaktorer osv. Allt för att ge ett humanistiskt perspektiv på lärandet.
Vid ReumaBulletinens redaktionsmöte i Fjällbacka juni 2011 diskuterades bland annat frågor av ovanstående slag. Undertecknad fick i uppdrag att göra ett utkast till kanon som kunde publiceras på såväl hemsida som i tidningen. Redaktionens syfte är att uppmärksamma detta område och samtidigt finns en förhoppning att den publicerade listan skall stimulera till debatt.
Mitt urval är subjektivt och baserat på böcker jag själv läst och gillar. Självklart har jag låtit mig påverkas av vad sakkunskap inom området tyckt och rekommenderat. Två böcker som ger en god introduktion till Medical Humanities är Lars Erik Böttigers antologi Litterära läkare (4) och Katarina Bernhardssons avhandling Litterära besvär (3). Titlarna kan tyckas ha viss likhet, men i övrigt är det två mycket olika bokverk. Böttiger ger en kortfattad, intresseväckande information om ett flertal författare och deras verk. Gemensamt för alla är att de är både författare och läkare. Han startar med François Rabelais, som levde och verkade i Frankrike under 1500-talets första hälft och handplockar sedan beaktansvärda personer under resan fram till vår tid. Bernhardsson ger en fördjupad och berikande analys av sju böcker som publicerats i Sverige under 2000-talet. Samtliga har som huvudtema sjukdom/lidande/döende och hur det påverkar såväl den sjuke, som behandlare och omgivning. Vissa av dessa böcker har hon insorterat under begreppet patografi.
Alla läsare är välkomna att sända kommentarer, debattinlägg och förslag om andra läsvärda böcker via kontaktformuläret här.
Jag vet av erfarenhet att många kollegor av och till söker historiska fakta och händelser med anknytning till reumatologins historia. Av denna anledning har addendum bifogats med användbar översiktslitteratur.
Källor:
1. Litteratur som livskunskap – tvärvetenskapliga perspektiv på personlighetsutvecklande läsning. Boken är en skriftlig sammanfattning av ett symposium i Borås sept 2008 där litteraturvetare, medicinare, vårdvetenskapare, psykologer & psykiatriker deltog tillsammans med representanter för biblioteks- och informationsvetenskap. Samtliga 17 föredrag finns i skriftlig form av resp föreläsare. Redaktörer Skans Kersti Nilsson & Torsten Petterson. Utgåva 2009 & Tryck Livréna, Göteborg.
2. Ahlzén, Rolf. Why should physicians read? Understanding clinical judgement and its relation to literary experience (2010). (Avhandling i medical humanities , Karlstad Universitet).
3. Bernhardsson, Katarina. Litterära besvär. Skildringar av sjukdom i samtida svensk skönlitteratur. Ellerströms 2010. (Avhandling i litteraturvetenskap, Linköpings Universitet).
4. Böttiger, Lars Erik. Litterära läkare – de bytte stetoskop och kniv mot penna. Sammanställning av 19 artiklar/författarporträtt publicerade i Läkartidningen, 1994: 1- 172.
5. Edsbagge, Arne. När grått blir grönt. Malmö: Duro Grafiska & Lundbeck AB, 2000.
6. Eriksson, Inger. Meningsskapande poesiläsning när livet är utsatt. I: se referens 1 sid 60-65.
7. Mazzarella, Merete. Den goda beröringen. Om kropp, hälsa, vård och litteratur. Forum 2005.
8. Mazzarella, Merete. Skönlitteratur och eget skrivande breddar perspektiven som läkare. Läkartidningen 2007; 104: 2101-02.
9. Mazzarella, Merete. Livskunskap och läkarstudier. I: se referens 1 sid 104-07.
10. Palm, Anders. Human Science or just Science? Medical Humanities – med litteraturen i centrum. I: se referens 1 sid 97-103.
11. Alsheimer, Leif. Bildningsresan. Från ensidig instrumentell utbildning till sammanhangsskapande bildning. Prisma 2004.